Arvika Djur och natur

Nedskräpning viktigaste miljöfrågan för allmänheten

Varje år kostar det samhället stora summor pengar att städa upp efter människor som skräpar ner. Pontus Tengby, kommunikationschef på Håll Sverige Rent säger att man vill uppmana människor att hålla rent efter varandra.

– Det handlar inte om att städa upp efter andra utan i första hand att man städar upp efter sig själv, säger Pontus Tengby.

Pontus Tengby. FOTO: PRESSBILD.

Kristina Gannholt från Arvika är en av de som engagerat sig i att plocka skräp. Hon liknar det vid att leta kantareller.

– I och med att jag håller på med naturfotografi så är jag mycket ute i naturen och det finns mycket natur, fågelliv och så här i stan också. Jag tar mycket bilder även på små saker, alltså makrofotografi, nere på marken och då ser man sedan att man måste plocka bort en massa plast och snören och allt möjligt. Så det är ganska irriterande och man blir mer uppmärksam på hur mycket det egentligen finns, säger hon.

Kristina Gannholt. FOTO: SAKEUS BERG.

Pontus Tengby säger att nedskräpning är den viktigaste miljöfrågan för allmänheten som många bryr sig om.

– Nedskräpade miljöer upplevs som otrevliga. Man tycker att Sverige är ett rent land, men på många platser och ställen är det inte så rent, säger han.

Kan inte ta allt själv

– Det är mycket, nu är det mest pantburkar. Man kan inte ta allt om man är själv, man måste prioritera. Nyss såg jag att någon har plockat upp allt efter McDonald’s där, det som var väldigt mycket längs älven där. Så det var roligt att se att även någon annan har engagerat sig, säger Kristina Gannholt.

– När gräset växer på sommaren så kommer de och kör gräsklippare och då klipper de sönder glasflaskor och burkar. Det blir väldigt vasst. Antingen får något djur i sig eller skär sönder tassarna.

FOTO: KRISTINA GANNHOLT.

Att vara med och plocka skräp är ganska lätt, enligt Pontus Tengby.

– Det är bara att ta handskar och en påse och plocka. Det första man kan göra är att se till att man själv inte skräpar ner och se till att ens barn inte skräpar ner, säger han.

Håll Sverige rent anordnar varje år ett tiotal kampanjer som är riktade mot allmänheten.

– Vi gör olika reklamkampanjer om nedskräpning, säger Tengby.

Håll Sverige rent samarbetar också med företag så att de tar hand om sitt skräp och får en förståelse för nedskräpningen. 

– Vi arbetar också för att påverka beslutsfattare, alltså vi är ofta expert åt myndigheter och regeringen så får vi vara med och tycka till, säger Tengby.

Man har också utbildningsprogram, till exempel lektioner där elever får lära sig om hållbar utveckling.

– Det är väldigt viktigt framförallt tycker vi att varje ny generation som kommer ut i samhället och blir vuxna ska känna till nedskräpning. Det är viktigt att prata med alla nya barn om varför man inte ska skräpa ner och det är jätteviktigt för att nå en form av förändring, säger Tengby.

FOTO: KRISTINA GANNHOLT.

Kristina Gannholt uppmärksammade att det blev ett väldigt stort problem med skräp när ungdomarna i Arvika fick distansundervisning och enligt henne åkte runt med A-traktorer istället för att vara hemma . Hon började då plocka bland annat pantburkar, och från april till slutet av augusti hade hon samlat ihop pant för 1 700 kronor som hon behöll.

– Då behöll jag de pengarna. Men i år började jag medvetet redan första januari och i nuläget är det 1300 kronor ungefär. Och pengarna ska gå till något ändamål för att sätta perspektiv hur mycket pengar vi inte tycker är någonting värt, som många slänger ute i naturen, säger hon.

– Det är inte bara burkar och flaskor, utan det är mycket annat. Chipspåsar och glasspapper. Det är ju överallt någonting. Jag har märkt mycket byggplast och avspärrningsband. Någon satte upp de, men de tar sällan bort allting igen. Så det ligger och fladdrar och förmultnar, går ner i backen, blir mikroplast. 

– Jag har hittat det mesta i skogen. Allt från renoveringsmaterial, gamla färghinkar, möbler. Även trädgårdsavfall. Ute på Viksholmen och Högvalta där det är väldigt nära till tippen. Hur tänker folk, tänker de alls. Antagligen är de färdiga en söndag kväll och vill bli av med det sista. Och då passar det sig bättre att åka ut dit istället. Det är sånt på väldigt många ställen. 

– Olycksnedskräpning som när det blåser, blir översvämning och sånt, det kan man inte göra så mycket år, det får man ta, säger Kristina Gannholt.

– Men då är det ju också viktigt att när stormen eller översvämningen är över att kommunen eller vem som nu som är ansvarig får uppdraget att städa upp. För vi vet ju att det är ingen annan som tar det. Väldigt mycket hamnar nere på Sågudden vid den viken där det blåser in mycket bakom det gamla båthuset, där städade vi upp förra året och det var väldigt mycket smått som ingen bryr sig om. 

Personligt ansvar

Kristina Gannholt påpekar att personligt ansvar är viktigt när det kommer till nedskräpning.

– Först och främst ska man väl skippa ja-tänket, utan det måste vara ett vi-tänk. Om man ser nu på denna speciella grupp som vi oftast pekar ut här i stan, då är det ju de vuxna, alltså deras föräldrar som måste ta ansvar. Man undrar har de inte lärt sig där hemma, för det har jag gjort.

– Mycket handlar väl om grupptryck just när de åker runt i bil. Det är inte coolt nog att gå till sophinken och släppa sina sopor där nere. Och det är ju mycket alkohol inblandat förstås, och då tänker man inte så långt, just på miljövård. Det är ingen som bryr sig då. Men jag vet inte, det är nog framförallt de vuxna som ska föregå med gott exempel, tycker jag.