Arvika Samhälle

Så produceras Arvikas fjärrvärme – ”Vill värna om det lokala”

Var och av vad produceras Arvikas fjärrvärme? Det ger Fredric Lönnfjord, projektledare energitjänster vid Arvika Fjärrvärme AB svar på.

År 2020 använde Arvika Fjärrvärme AB 0,58% olja i sin energiproduktion. Förutom oljan används bland annat gratis energi i form av spillvärme från lokala industrier.

Värmeverket i Lycke. FOTO: FOTOLADAN.

– Fjärrvärmen i Arvika produceras huvudsakligen på värmeverket på Lycke. Därifrån går varmvattnet i rör i backen likt ett blodomlopp till alla anslutna hus och fastigheter och sedan kommer det avkylda vattnet tillbaka till oss, berättar Fredric Lönnfjord, projektledare energitjänster på Arvika kommun. Totalt finns över 6 mil rör under Arvikas gator och cykelbanor.

– Rören ligger alltid i par. Ett för framledning och ett för returvattnet, berättar han. Höghusen i Prästängen är området som ligger allra längst bort från värmeverket, förklarar han.

Man har också en “back-up”-anläggning på Styckåsen bredvid Helmia, berättar Lönnfjord.

– Vid ANC står även en mindre panna som är flyttbar. Så den kan vi till exempel flytta till sjukhuset om det skulle bli haveri, förklarar han.

Flera energikällor

Huvudbränslet är träflis som blir över och som annars skulle gått till spillo. Man köper lokalt från Hilmer Andersson i Lässerud och Moelven i Edane, berättar Lönnfjord.

– Vi vill värna om det lokala och få korta transporter, förklarar han.

När biopannan där man eldar flis inte räcker till har man två pelletspannor där man eldar pellets inköpt från Gruvön i Grums, och även här vill man ha korta transporter, berättar Lönnfjord. Man får också gratis energi i form av spillvärme från lokala industrier. Man får till exempel kylvatten från Arvika gjuteri som ligger i anslutning till värmeverket.

– Kylvattnet från gjuteriets ugnar blir så varmt att vi kan använda det. Samma sak med kylvattnet från kompressorerna på Volvo, berättar Lönnfjord.

Från reningsverket får man biogas som bildas vid rötning, så kallad rötgas. Från Avfallsanläggning Mosseberg utvinner man också sumpgas ur marken.

– Därifrån går det en pipeline direkt till sjukhuset, förklarar Lönnfjord.

– När det är riktigt kallt många dygn i sträck så klarar vi inte ens stadens behov med biopannan och pelletspannorna. Då eldar vi även eldningsolja. Som tur är så är det väldigt lite olja vi använder varje år, förklarar han. 

2020 stod oljan för 0,6% av hela energiproduktionen. Lönnfjord berättar att man snart kommer att gå över till miljövänlig bioolja.

Grafen visar energiproduktionen för året 2020. Förnybar energi står för flis och pellets medan återvunnen energi är den energi man får från industrier och genom gas. Spetsenergi är oljan som används.
Grafen visar energiproduktionen för året 2020. Förnybar energi står för flis och pellets medan återvunnen energi är den energi man får från industrier och genom gas. Spetsenergi är oljan som används.